Spela video

Träna en gång i veckan och bli gladare

Efter tre mätningar kan vi se ett tydligt samband mellan både den skattade glädjen, känslan av gemenskap och träningsfrekvensen. Ju oftare du svettas desto gladare blir du. Vid ungefär en gång i veckan passerar vi gränsen från att "må sådär" till att "må bra" på gruppnivå.
Hälsoexperten Anders Wallensten förklarar hur det här hänger ihop.
Spela video
Spela video

Två av tre har förändrat sina träningsvanor

De flesta stockholmare uppger att de har ändrat sina träningsvanor. 18 procent att de tränar mer än innan, medan 36 % tränar mindre eller har slutat helt. Samtidigt är det nästan en av fem som tränar mer ute eller hemma till följd av pandemin. 

– Vi vet att motivationen av en förändrad vana brukar avta efter en tid, om vi inte upplever en vinst med förändringen, säger psykologen Liria Ortiz.

Utbildning och inkomst påverkar hur vi mår

Friskisindex visar att det finns tydliga kopplingar mellan hur vi mår och vår utbildningsgrad, inkomst och sysselsättning. De som har låg utbildning, låg inkomst och står utanför arbetslivet på något sätt har generellt lägre Friskisindex än de som har hög utbildning, hög inkomst och är tjänstemän eller egenföretagare. Detta stöds även i mycket annan forskning menar Carl Johan Sundberg som förklarar hur de här olika faktorerna hänger ihop.

Spela video
Spela video

Vardagsmotionen har ökat

Under pandemin kunde vi tydligt se att vardagsmotionen hos stockholmare hade minskat. Nu kan vi se att vi återigen har börjat röra på oss lite mer i vardagen. Däremot är det fortfarande bara 1 av 3 som uppger att de kommer upp till den dagliga rekommendationen för fysisk aktivitet.

– Mätningen gjordes precis när restriktionerna började släppa så kanske har folk börjat ta sig tillbaka till jobbet och liknande. Men vi måste fortsätta påminna oss om att minska stillasittandet, säger Jessica Norrbom, forskare i träningsfysiologi vid KI.

Känslan av gemenskap ökar med träning

De tre mätningarna visar att ju mer du rör på dig, desto bättre mår du. Vi kan tydligt se att den största vinsten får den som går från ingen träning alls, till att träna något över huvud taget. Även känslan av gemenskap ökar i takt med mängden träning, med undantag för dem som uppger att de tränar varje dag, där minskar känslan av gemenskap något.

Spela video
Spela video

70-plussarna mår bättre igen

Gruppen 70-84-åringar tappade mest i sitt Friskisindex från 2020 till 2021 års mätning, från 74 till 69. De har tappat på alla delområden i Friskisindexet, dvs både rörelse, glädje och gemenskap. I årets mätning kan vi se en viss återhämtning men är ännu inte helt tillbaka på samma nivå som innan pandemin.

– De äldre har hittat nya tekniker för hur de ska må bra. De har kanske lärt sig att umgås på ett annat sätt eller få till sin vardagsmotion, säger Liria Ortiz.

Medelålders kvinnor mår succesivt sämre

Efter tre mätningar ser vi tydliga tendenser till att måendet ökar med åren och vi pikar i 60-årsåldern. Däremot kan vi se en svag tendens till att kvinnor i åldern 50-64 har minskat Friskisindex under de två senaste mätningarna där de har minskat från 76 till 73 över tid. De har minskat samtliga tre delområdena i indexet, det vill säga, både rörelse, glädje och gemenskap.

Experten Jessica Norrbom förklarar vad den här trenden kan bero på.

Spela video
Spela video

Unga män mår fortsatt sämre än andra grupper

18-29-åringar har generellt ett något lägre Friskisindex än andra grupper i samhället. I den senaste mätningen ser det dock ut som att kvinnor i den här åldersgruppen mår lite bättre (Friskisindex från 71 till 75), medan männen ligger kvar på samma låga nivå under samtliga tre mätningar.
– Män tenderar att inte söka hjälp i kristider som kvinnor gör, säger Liria Ortiz.

En oroväckande polarisering i träningsvanor

Vi kan se i Friskisindex att de som redan tränade mycket har under pandemin börjat träna ännu mer, och de som tränade lite har börjat träna mindre eller till och med slutat helt. Det har skapat en polarisering i befolkningen när det kommer till träningsvanor. Hälsoexperten Anders Wallensten tipsar om vad du kan göra för att motverka den. 

Spela video
Spela video

Vi tränade mer enformigt under pandemin

Under pandemin var det många som på något sätt förändrade sina träningsvanor. Bland annat uppger 12 % av stockholmarna att de tränat mer enformigt som en följd av pandemin. Experten Jessica Norrbom förklarar varför det kan bli ett problem och tipsar om hur du får till mer variation i träningen.

Farsta/Skärholmen rusar upp i toppen

Generellt är det inga stora skillnader mellan olika stadsdelar i Stockholm. Men det är två saker som sticker ut. Det var två stadsdelskluster som hade lägst Friskisindex (68) första mätningen nämligen Farsta, Skärholmen och Kista, Rinkeby, Tensta. Under de senaste två åren har den förstnämnda ökat succesivt och hamnar nu på stadens högsta Friskisindex (77) medan den andra ligger kvar på samma låga nivå (69).

Spela video

Läs rapporten här

Rapport 2022

Ladda ner eller skriv ut hela rapporten för Friskisindex Sthlm 2022.

Rapporten som PDF

Rapport 2021

Ladda ner eller skriv ut hela rapporten för Friskisindex Sthlm 2021.

Rapporten som PDF

Rapport 2021

Rapporten 2020

Ladda ner eller skriv ut hela rapporten för Friskisindex Sthlm 2020.

Rapporten som PDF

Rapport 2020

Hur mår du?

Ikon för Friskisindex

Testa ditt eget Friskisindex

Här kan du själv göra Friskisindextestet och kolla hur bra du mår utifrån rörelse, glädje och gemenskap. Du kan jämföra ditt resultat med våra resultat i ditt område eller andra i samma ålder eller livssituation.

Gör testet

Pressmeddelande och kontakt

Läs pressmeddelandet här

Vill du intervjua F&S Stockholms ordförande Andreas Strömberg eller någon av de fyra experter som är knutna till undersökningen? Kontakta Josefin Engfelt, press- och PR-ansvarig F&S Stockholm 0708-48 81 82, josefin.engfelt@sthlm.friskissvettis.se